Det är sjukt att man kan älska någon så mycket som jag älskar min bror. Jag är orolig för honom nu när han åker buss hem från Stockholm. Jag vet att det antagligen inte händer något, men jag är ändå orolig. För skulle jag mista honom skulle jag gå under!

På vägen upp var det en olycka som försenade dem och nu på vägen hem har det varit en olycka som också har försenat dem. Då blir man ännu mera orolig! Snacka om att han kommer få en rejäl kramattack imorgon av mig!

Ja, och inte nog med att man är orolig för sin älskade bror, jag är utmattad också. Jag somnade lite efter ett inatt, vaknade till lite innan alla åkte iväg, sov sedan vidare till efter ett mitt på dagen idag. Sedan snackade jag lite med Becca, gick och köpte något gott att äta och sedan däckade jag i två timmar till. Jag är så utmattad i hela kroppen och jag fattar inte varför? Är det bara för att jag tänker och oroar mig så mycket som jag gör?

Jag ska egentligen sova men kan inte. Mamma har inte skickat ett god natt SMS som hon brukar och Totte är inte hemma. Så inte förens jag VET att Totte är hemma kan jag slappna av lite mer och sova.

Ja, jag vet att jag kan vara lite löjlig ^^

Kommentera

Publiceras ej